När ska visselblåsarfunktionen användas?

Medarbetare har möjlighet att slå larm när det är fråga om missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet och det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Medarbetarens motiv för att slå larm saknar betydelse. Även om denna funktion främst riktar sig till medarbetare är Visselblåsarlagen även tillämplig utanför arbetsgivar- arbetstagarförhållandet. Det innebär att även andra än medarbetare har rätt till skydd enligt Visselblåsarlagen så länge rapportering sker i ett arbetsrelaterat sammanhang och lagens kriterier för skydd är uppfyllda.

Den som rapporterar om missförhållanden ska ha skälig anledning att tro att informationen som rapporteras är sann. Det ställs däremot inte några krav på att medarbetaren ska ha gjort egna utredningar kring missförhållandena. Vi förutsätter dock att medarbetare som rapporterar är uppriktiga och att det inte förekommer rapportering beträffande sådant som medarbetaren vet inte är sant, eller sådant som medarbetaren vet inte kommer att äga rum. Den som avsiktligt och medvetet rapporterar felaktig eller vilseledande information omfattas inte av lagens skydd.

När ska funktionen inte användas?

Normalt sett omfattas inte de förhållanden som enbart rör en persons egna arbets- eller anställningsförhållande av visselblåsarfunktionens syfte. Enbart om det rör sig om mycket allvarliga missförhållanden.

Det innebär att allmänna synpunkter på ledarskap, arbetsmiljö, planering i verksamheten och liknande inte omfattas. Det är inte heller lämpligt att rapportera in känsliga HR-frågor som är kopplade till enskilda individer. Liknande frågor ska istället hanteras på vanligt sätt genom att du kontaktar din närmaste chef, ditt fackliga ombud eller skyddsombud.