Varmt välkomna till Sunderby folkhögskola i Luleå!
Vi värnar om hela människan och bildning för alla, oavsett om det handlar om en kurs, en lunchservering eller ett projekt. Hur du än möter oss hoppas vi att du känner den omtanke och värme vi vill förmedla till dig.
En lördagseftermiddag i januari 1894 deltog kapten Emil Melander i en hemgudstjänst i Stockholm. Han hörde predikaren med kraft uppmana sina åhörare, att ”ej bott leva för sig själva”. Den maningen grep kaptenen djupt – vad hade han uträttat för sitt land? Han började planera för ett nytt skede i sitt liv. Norrbotten var hans längtans land.
Så börjar historien om Norrbottens första folkhögskola.
(Hämtat ur boken Lära för livet, Sunderby folkhögskola 100 år av KG Nordström)
Sunderby folkhögskola grundades år 1896 i Bodens kommun av kapten Emil Melander. Historien förtäljer att när han väl var på plats fascinerades av miljön, människorna och deras kamp att klara av vardagen. Men framförallt uppmärksammade han invånarnas svårigheter med utbildning.
År 1895 startades Norrbottens folkhögskoleförening (senare Bodens folkhögskoleförening). Emil Melanders bror argonomen Yngve Melander rekryterades som den första läraren och vår folkhögskolas första rektor, med en tidigare erfarenhet som lärare på en av Sveriges första folkhögskolor Hvilan.
En skrift ges ut Av Emil Melander ”En folkhögskola för Norrbotten”.
De första skolbyggnaderna inköptes i Boden. Villanderska Villan (ca 15.000 kr) samt Edfast hemman (8.000 kr) i Boden. Senare inköptes även jordbrukshemmanet ”Annelund”, på Torpgärdan.
Emil och Yngve Melander satsade från eget kapital och resten samlades in från olika bidragsgivare. En bidragsgivare vid starten av folkhögskolan var Kung Oscar II som bidrog med ett årligt bidrag till en frielevsplats. Senare år bidrog även Kung Gustav V med ett årligt bidrag till en frielev.
Tyvärr behövdes en hel del renovering eftersom villan stod utan brädfodring in- och utvändigt. Arbetet pågick in i det sista, och byggnadsvirke fick fraktas med järnväg från södra Hälsingland.
Mitt i arbetet var Emil tvungen att lämna Boden. Han ska då ha sagt till sin bror Yngve: – ”Bygg och gör färdigt, om du vågar! Vågar du inte så får vi vänta”. Vi kan idag tacka Yngve att han vågade och anställde ett 20-tal snickare, medan han med familj bodde i huset (där det regnade in).
På invigningsdagen den 17 oktober 1896 städas det sista byggstöket undan innan klockan ringer in till skolstart. Här står då 37 st studeranden redo att börja sina studier vid Norrbottens första folkhögskola!
Dagen för invigningen hade skolan bjudit in hedersgäster och organiserat musik av Norrbottens regementes musikkår. Tillsammans med rektor, gäster och elever går de från tågstationen mot skolan. Kyrkoherde Wester och landshövding Husberg höll tal och tillsammans bad man för de som skulle studera vid folkhögskolan.
I en broschyr från läsåret 1901-1902 står att läsa: ”Skolan har tillvunnit sig stort förtroende. Emottager vuxen manlig och kvinnlig ungdom af alla samhällsklasser till allmän eller facklig utbildning.”
Vid den här tiden var inriktningen att utbilda länets ungdomar inom lantbruk – med målet att utbilda för att sedan självförsörja. Utbildningen grundade sig i den kristna läran och nykterhetsrörelsens ideal: ”Be och Arbeta”.
Bodens folkhögskola var en av Sveriges första skolor att erbjuda både undervisning och internat för både pojkar och flickor – även känt som samskola. Att erbjuda samskola och internat för vuxna elever ansågs på den här tiden som modigt och beslutet fick kritik. För att möta kritiken infördes därför ordningsregler, bland annat att kvinnliga och manliga elever inte fick besöka respektive bostadsrum.
Elevantalet började minska, fler folkhögskolor hade startat i norr och det var tuffa tider ekonomiskt. Det fanns även hinder för folkhögskolans önskade utveckling.
År 1907 tar Yngve Melander farväl från den folkhögskola han startat upp tillsammans med sin bror Emil och flyttar till Önnestad i Skåne där han blir rektor på folkhögskolan.
Kvar står läraren Johannes Hallbäck med personal, som nu rekryteras till rektor 29 år gammal. Nu behövde han tillsammans med sin personal rädda skolan från nedläggning. Inga elever var anmälda inför kommande kursstart så Hallbäck gav sig ut på cykel och häst till Älvsbyn, Piteå, Råneå och Nederluleå. Färden gav ett resultat på 28 anmälda och studierna kunde starta.
Men hot om nedläggning fanns kvar och som ett steg i att rädda skolan flyttade man undervisningen till Älvsbyn där man hyrde lokaler. Tiden i Älvsbyn var tillfällig medan man letade en plats ”mellan Luleå och Boden” och till slut hittade man ett hemman i Södra Sunderbyn Luleå år 1910.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv. På bilden syns till höger byggnaden Gammelgård. Detta står att läsa om fotot på Luleå kommuns arkiv: Sunderby folkhögskola år 1910. G. Berglunds Ljusbildstillverkning, Viksjöfors. Rektor Johannes Hallbäck.
I Södra Sunderbyn hittade skolledningen ett hemman som man köpte. Här fanns även ett kapell som kunde användas till undervisningen. Bilden ovan visar en del av det hemman som köptes, fotat samma år som folkhögskolan flyttade till Södra Sunderbyn.
Rektor Johannes Hallbäck berättar:
”Hur väl minns jag icke den blåsiga sommardag, då min hustru och jag kom till Sunderbyn för att se vårt blivande hem. Sand och jord yrde över fält och vägar, gårdarna lågo där så kala på den vida Sunderbyslätten, nästan inga träd syntes. Men rabarbern stod frodig och blommande så vackert utanför husgaveln.”
De första byggnaderna bestod av manngårdsbyggnaden till det hemman man köpte (nuvarande Gammelgård), babtistkapellt Betania samt en vagnbod. Men det räckte inte till för det ökade antalet studeranden.
Skolan köpte därmed en gammal skolbyggnad från ”Åminne mönsterfarm” som flyttades via Lule älv år 1914-1915 till Södra Sunderbyn. Väl på plats kallas byggnaden för ”Nyhem” och får den första tiden fungera som skolans internat och bostad för rektorn. Under åren utökade skolan sitt ägande med fler byggnader för att möta upp det stora behovet av skolsalar, kök och bostäder. Läs mer om dem längre ned på sidan.
En av de första eleverna som anmälde sig till starten i Luleå år 1910 var Hilda Holm (senare Lundström). Hon var en av de yngsta eleverna och dotter till den man som sålt hemmanet folkhögskolan köpte vid flytten till Luleå.
Emil Melander som tillsammans med sin bror Yngve Melander grundade vår folkhögskola stannade kvar en tid i Boden för att utveckla skolan. Emil begärde innan uppstarten av skolan förflyttning till generalstaben Norrbottens regemente, i Notviken. Han fick förflyttningen beviljat och flyttade upp. Likaså flyttade hans bror Yngve Melander med familj till Boden för att driva skolan.
1963 fick Roland Larsson i uppdrag att starta upp en konstskola som en del av verksamheten. Då tog Sunderby folkhögskola emot 16 deltagare och utbildningen var treårig med målet att ”Upptäcka – Uppleva – Ta ställning”. Konstskolan på Sunderby folkhögskola var den första i Sverige i sitt slag.
Gammelgård är vår äldsta byggnad, och har enligt den information vi kan hitta anor från 1700-talet. Gammelgård tillhörde det hemman skolledningen köpte inför flytten till Södra Sunderbyn. Den första tiden fanns här skolkök och kvinnlig slöjdsal.
Numera är det en byggnad som används till möten och konferenser, men även till undervisning.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv (extern länk). Fotograf och årtal okänt.
På bilden syns byggnaden Klostret, byggd under 1920-1922. Klostret hade de första åren bland annat lärosalar och elevrum. Byggnaden är ritad av arkitekt V. Segerstedt från Norrbotten och dekorerad av konstnär John Viberg. Invigd av landshövding Gösta Malm.
Numera har Klostret ett flertal mötesrum som kan hyras av privatpersoner, föreningar och företag.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv (extern länk). Fotograf och årtal okänt.
En av skolans tidigare byggnader, flyttad via älven och uppförd i Sunderbyn år 1914-1915. Byggnaden kommer från ”Åminne mönsterfarm” i södra Harads där den har fungerat som skolbyggnad. Nyhem var Sunderby folkhögskolas första egna internat och bostad för rektorn. Invigdes den 12 mars 1916. Nyhem stod där nuvarande Västergård finns idag.
Nyhem finns ej kvar.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv (extern länk). Fotograf och årtal okänt.
År 1934 flyttade skolan hit en gammal skolbyggnad från Karlsvik. Uppdraget att utforma byggnadens lokaler att inrymma skolkök, skolsalar, gymnastiksal och 9 st elevrum gick till arkitekt V. Segerstedt. Invigningen var år 1936.
Byggnaden finns ej kvar.
Foto från Luleå kommuns stadsarkiv (extern länk). Fotograf och årtal okänt.
År 1914-1915 uppfördes Lillstugan privat för att fungera som lärarbostad men köptes senare av skolan år 1944.
År 1949-1951 uppfördes byggnaden Storgård för att ytterligare möta det behov av lokaler som skolan hade. Här fanns från början dagrum, matsal, kök, elevrum och lägenheter för personal. Storgård finns kvar än idag men har numera hotellrum för gäster och kontor för personal.
År 1956-1957 uppfördes lärarbostäder, numera rivna.
År 1959-1960 uppfördes byggnaden Västergård för att utöka antalet skolsalar. Byggnaden finns kvar än idag och används för undervisning.
År 1959-1960 uppfördes en byggnad för 18 st elevrum och lärarbostad.
Bilden visar en gammal områdeskarta, publicerad i en broschyr av Sunderby folkhögskola. Okänt årtal, troligtvis från tidigt 90-tal då byggnaden Östergård finns med som revs 1992-1993.
Platserna på kartan beskriver:
Med reservation för eventuella fel. Om du har information om en historisk händelse eller byggnad, eller ser ett fel kontakta kommunikation@sunderbyfolkhogskola.se
Källor: Sunderby folkhögskolas egen dokumentation. Boken ”Lära för livet – Sunderby folkhögskola 100 år” av KG Nordström. Luleå stadsarkiv.
